Trafikvett och trafikregler i Sundsvall

Svar: Högerregeln kan betraktas som grundprincipen i alla vägkorsningar om inget annat är angivet. När du närmar dig en korsning och inga vägmärken som anger väjnings- eller stopplikt finns uppsatta, gäller högerregeln vilken innebär att förare har skyldighet att lämna företräde för trafik som närmar sig från höger.

Högerregeln gäller överallt, exempelvis i trevägskorsningar och, när du kör inne på till exempel parkeringsplatser eller andra öppna platser men även i terräng.

Detta fritar dock inte någon av förarna från kravet på särskild försiktighet.

Svar: Ja, du får cykla på övergångsställen. Men en cyklist som korsar ett övergångsställe har alltid väjningsplikt både mot fotgängare och mot fordon på vägen. Om cyklisten däremot kliver av sin cykel och leder den över övergångsstället så räknas cyklisten istället som en fotgängare, vilket innebär att fordonsförare då har väjningsplikt mot den gående.

Svar: Många säger rondell men i själva verket är rondellen endast den runda delen i mitten som vi kör runt. Det blir alltså fel att säga "jag kör i rondellen". Korrekt uttalat är alltså "jag kör i en cikulationsplats/jag kör i en cirkulation" eller "jag kör runt en rondell".

En cirkulationsplats är en plats där vägar möts och där det finns en rondell i mötesplatsen. Runt rondellen finns en väg för cirkulation, där trafiken kör motsols.

Svar: Fordon som ska passera över en genomgående gång- och cykelbana ska lämna företräde för gående, cyklister och förare av moped klass II som befinner sig på gång- och cykelbanan. Fordonsföraren har också väjningsplikt mot fordon som skär den egna kursen efter att ha passerat gång- och cykelbanan.

En genomgående gång- och cykelväg är en väg som är avsedd för gående och/eller cyklister och som är separerad från bilvägen med kantsten, markremsa eller vägmarkering (heldragen linje eller cykelfältslinje). Kännetecknas av att ingen linje skär tvärs över gång- och cykelbanan men däremot tvärs över vägbanan. Kan både vara upphöjd och i nivå med gatan.

Exempel i Sundsvall: Fridhemsgatan, Lasarettsvägen, Björneborgsgatan.

Svar: Bussbron är en bro där vägen endast är avsedd för kollektivtrafik. På den här platsen får endast bussar i linjetrafik köra. Även taxibilar tar tillåtelse att passera, vilket är en lokal undantagsregel.

Du får alltså inte köra bil över Bussbron. Inte heller andra typer av motordrivna fordon, yrkestrafik och leveransfordon med flera.

På bilden syns Bussbron i Sundsvall. Den bro som går över Selångersån och binder samman Norrmalmsgatan med Hållplats Stenstan.

Svar: Nej, det är aldrig tillåtet.

Det är vanligt förekommande att bilister tror att de får parkera eller stanna till på en gång- och cykelväg eller trottoar för att hämta upp/lämna av eller lasta i och ur något. Kanske gör man det för att ”komma undan” och inte stå i vägen för andra fordon. Faktum är att man istället hindrar framkomligheten för gående och cyklister som kan behöva kliva ut i körbanan för att ta sig förbi den parkerade bilen.

Svaret är alltså nej. Det är aldrig tillåtet att stanna eller parkera på trottoar eller gång- och cykelväg, inte ens en kort stund. Och nej, det hjälper inte att du har varningsblinkers påslaget

Svar: Det enkla svaret är nej.
En gågata är en gata som är avsedd för gående att utnyttja hela ytan. Det är enbart tillåtet att köra motordrivna fordon på gågata under vissa förutsättningar.

På en gågata får du bara köra fordon för att korsa gatan eller om du ska: Leverera eller transportera varor till eller från butik eller motsvarande vid gågatan. Transportera boende, sjuka eller rörelsehindrade till eller från adress vid gågatan. Transportera gäster till eller från hotell eller motsvarande vid gågatan.

Exempel på sådana gågator i Sundsvall är Storgatan och Krejaregatan.

Cykelpassager och cykelöverfarter ska användas av cyklister eller förare av moped klass II för att korsa en väg eller en cykelbana. Det finns både bevakade och obevakade cykelpassager.

En cykelpassage är ”en del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering”. Ibland är cykelpassagen upphöjd för att fordon ska köra sakta. Cykelpassagen kan också vara utformad på andra sätt men utan att vara upphöjd. En cykelpassage är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakad.

En cykelöverfart är ”en del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller cykelbana och som anges med vägmarkering och vägmärke”. ”Vid en cykelöverfart ska trafikmiljön vara utformad så det säkras att fordon inte förs med högre hastighet än 30 km i timmen”.

Svar: Ja, gående får korsa vägen var de vill.
Däremot har inte fordonsförare väjningsplikt mot gående som inte befinner sig på ett övergångsstället. Det är därför upp till den gående att avgöra om denne kan korsa vägen på ett säkert sätt eller inte.

Vid ett övergångsställe däremot har fordonsförare väjningsplikt mot gående, och ska stanna och släppa förbi dem.

Vid en gångpassage kan gående korsa gatan, men där har bilister inte väjningsplikt mot gående. Där är det alltså samma regler som om en gående hade korsat vägen där det varken finns övergångsställe eller gångpassage.

Svar: Ja, du får cykla på körbanan även om det finns en cykelbana.

Detta under förutsättning att du fyllt 15 år och att hastighetsbegränsningen på körbana inte är högre än 50 kilometer i timmen. I övrigt får du använda körbanan endast om det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge.

Svar: Om en gång- och cykelväg är separerad och har målade vita linjer så framgår det på vilken sida som är avsedd för gående.

Om det är en gemensam gång- och cykelväg bör gående hålla sig till vänster.

Svar: Vid en gångpassage kan gående korsa gatan, men där har bilister inte väjningsplikt mot gående. En gångpassage är en plats där man underlättat för gående att korsa körbanan, men som inte är utmärkt med vägmärke eller vägmarkering för övergångsställe.

En gångpassage kan vara utformad på flera sätt, vid en del gångpassager är det bara trottoarkanterna som är borttagna eller försänkta, andra gångpassager kan vara utformade med hastighetsdämpande åtgärder som sidoförskjutningar, avsmalningar eller upphöjningar. Det finns inga särskilda vägmärken eller vägmarkeringar som reglerar en gångpassage.

Lagtext: TrF 3 kap 15 §: Utöver andra fall som anges särskilt skall förare hålla en med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg hastighet vid andra platser där gående korsar vägen.

Vad innebär lagen? På en gångpassage som saknar markeringar för övergångsställe och som inte är en genomgående gång- och cykelbana, gäller samma trafikregler som var som helst på en väg-/gatusträcka, det vill säga att gående har väjningsplikt, men också att fordonsförare ska anpassa hastigheten så att gående som redan börjat korsa gatan, ska beredas tillfälle att passera på ett säkert sätt.

Det är samma regler som gäller på en gångpassage som om du skulle korsa vägen var som helst. Gående får korsa vägen endast om det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken.

Exempel i Sundsvall: Sjötullsallén

Svar: Vid ett övergångsställe har fordonsförare alltid väjningsplikt mot gående.

När det gäller övergångsställen så skiljer sig reglerna beroende på om det är ett bevakat eller obevakat övergångsställe. Bevakat innebär i korta drag att övergångsstället har trafiksignaler.

När räknas du som gående?
Svar: Den som promenerar är gående. Även andra trafikanter betraktas som gående, exempelvis de som åker spark, rullskidor och rullskridskor. En cyklist som går och leder sin cykel räknas som gående.

Regler: Det finns inga generella regler om vilken sida på en gångbana, en gångväg eller en gemensam gång- och cykelväg gående ska använda. Lokalt kan det finnas föreskrifter om detta och de är då utmärkta med vägmärken eller vägmarkeringar.

De viktigaste reglerna för gående är:

• Gående som använder vägrenen eller körbanan ska om möjligt gå på vänster sida av vägen så att du möter trafiken
• De som åker rullskidor eller rullskridskor i högre hastighet än gångfart ska färdas på höger sida om det är lämpligare
• Gående ska helst korsa vägen på ett övergångsställe.
  Om det inte finns något, ska de se sig noga för och gå tvärs över körbanan, helst vid en vägkorsning och utan att skapa fara eller olägenhet för trafiken
• Gående som ska gå ut på ett obevakat övergångsställe (ingen trafiksignal) ska ta hänsyn till avståndet och hastigheten hos de fordon som närmar sig. (Samtidigt gäller att fordonsförare har väjningsplikt mot gående som gått ut på övergångsstället eller just ska gå ut på det)

När räknas du som cyklist?
Svar: Den som cyklar är fordonsförare och ska följa de trafikregler som gäller för alla förare av fordon.

De viktigaste trafikreglerna för cyklister är:

• Stanna för rött ljus i trafiksignal och vid vägmärket Stopplikt samt tillämpa högerregeln där det gäller
• Cykla inte mot enkelriktning
• Väjningsplikt mot gående vid obevakade övergångställen
• Cyklister som kommer från en cykelväg har väjningsplikt när de ska in på en annan väg. Om du ska korsa vägbanan på en obevakad cykelöverfart (vägmarkering) ska du ta hänsyn till fordon som närmar sig. Du får korsa vägen endast om det kan ske utan fara. Samtidigt gäller att bilister ska anpassa hastigheten vid en obevakad cykelöverfart så att det inte uppstår fara för cyklande som är ute på cykelöverfarten. Här gäller ett samspel mellan trafikanterna
• Cyklister får inte cykla på gångbana (t ex trottoar) utan skall färdas på cykelbana om sådan finns, annars på gatan/vägen.
• Cyklister ska vid byte av körfält ge tecken, ge signal med ringklocka vid omkörning och när det behövs för att avvärja fara Övrigt: Om du parkerar din cykel på gångbanan ska du göra det så att den inte hindrar fotgängarna. Tänk också på att din cykel kan skapa problem för synskadade eller funktionshindrade om den inte ställs på rätt sätt. Försök därför att använda cykelställ så långt det är möjligt. Då har du också bättre möjligheter att låsa fast din cykel.

Svar: Vägmärket som avser ”Sammanvävning” upplyser om att två körfält eller körbanor löper samman och att förarna ska anpassa sig till de nya förhållandena på platsen enligt bestämmelserna. Använd kugghjulsprincipen med ömsesidigt hänsynstagande.

Vägmärket används även som förberedande upplysning om att två körfält eller körbanor löper samman. Avståndet anges då på en tilläggstavla.

Svar: Nej det får du inte.
Inte ens om det är en kort stund för att bara släppa av/hämta upp någon eller något.

Svar: För att få koll på vilka regler som gäller behöver du först ha klart för dig vilken typ av fordon det är, alltså vilken fordonsklass det tillhör. En elsparkcykel kan klassas som en cykel (förutsatt att den inte går fortare än 20 km/tim och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt).

Det är alltså samma regler som gäller för elsparkcyklar som för andra cyklar.

• Det innebär att du kan köra på cykelvägar och i viss utsträckning även på bilvägar.
• Elsparkcykeln ska ha bromsar och en ringklocka (det finns inga krav på hur den ska se ut eller låta).
• Kör du i mörker ska elsparkcykeln ha fram- och baklyse samt vara utrustad med reflexer.
• Om den som kör är yngre än 15 år krävs hjälm, men vi rekommenderar att alla som cyklar ska använda ett huvudskydd.
• Du får inte skjutsa någon på en elsparkcykel.

Svar: En elsparkcykel ska parkeras som en cykel, exempelvis i cykelställ eller i särskilda "parkeringsrutor" för elsparkcyklar eller annan liknande uppställningsplats.

Det är förbjudet att parkera elsparkcyklar:

• på gång- och cykelbanor
• så att de hindrar framkomligheten
• där de utgör en fara för andra trafikanter

Det är användarens ansvar att parkera elsparkcykeln på rätt sätt. Tänk på att en felparkerad elsparkcykel kan ställa till problem för personer med nedsatt syn eller annan funktionsnedsättning.

Svar: Ja, elsparkcyklar får köra på cykelvägar och i viss utsträckning även på bilvägar.

Svar: Nej, det är inte tillåtet att köra en elsparkcykel på en trottoar eller gångbana.

Svar: Elsparkcyklarna ska ha en maxhastighet på högst 20 kilometer i timmen.

Om en elsparkcykel ändå kan framföras snabbare än 20 km/tim räknas de som en moped eller motorcykel och då gäller andra regler och andra krav. Uppfyller du och fordonet inte de kraven som ställs kan du dömas för olovlig körning.

Alla grundläggande parkeringsregler finns i Trafikförordningen. Det är långt ifrån alla parkeringsregler som visas med vägmärken men de är ändp sådana som du som förare av fordon är skyldig att känna till och följa.

Här är några av exempel av våra grundläggande parkeringsregler:

1. Ett fordon får inte stannas eller parkeras...

• Inom tättbebyggt område får fordon inte stannas eller parkeras på allmän plats som är terräng.
• På en gång- eller cykelbana får andra fordon än tvåhjuliga cyklar eller tvåhjuliga mopeder klass II inte stannas eller parkeras.
• Ett fordon får inte parkeras så att fordonet med något hjul står utanför en uppställningsplats eller annan markering som anger var parkering får ske.
• På en väg får fordon stannas eller parkeras endast på högra sidan i färdriktningen. På vägar med enkelriktad trafik får fordon även i andra fall stannas eller parkeras på vänstra sidan.

2. Ett fordon får inte stannas eller parkeras...

• på eller inom ett avstånd av tio meter före ett övergångsställe, en cykelpassage eller en cykelöverfart,
• i en vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från en korsande körbanas närmaste ytterkant,
• på eller inom ett avstånd av tio meter före en korsande cykelbana eller gångbana,
• i en vägport eller tunnel,
• på eller i närheten av ett backkrön eller i eller i närheten av en kurva där sikten är skymd,
  
• längs en heldragen linje som anger gräns mellan körfält, om avståndet mellan fordonet och linjen är mindre än tre meter, såvida inte en streckad linje löper mellan fordonet och den heldragna linjen,
• i ett cykelfält,
• i ett spärrområde,
• i en cirkulationsplats, eller
• i ett körfält eller en körbana för fordon i linjetrafik m.fl.

3. Ett fordon får inte parkeras...

• på en väg framför infarten till en fastighet eller så att fordonstrafik till eller från fastigheten väsentligen försvåras
• på en huvudled
  
  

Fler grundläggande parkeringsregler finns i Trafikförordningen:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/trafikforordning-19981276_sfs-1998-1276/#K3 Länk till annan webbplats.