Adresser och namnsättning

Adressen som kommunen bestämmer är den som används av blåljus (räddningstjänst, polis, ambulans) och taxi samt av de boende och av besökare. Är de inte rätt utformade kan dessa aktörer ha svårt att hitta till platsen och genom att alla använder samma adress minskar risken för missförstånd. I de flesta fall är adressen även postadress.

Adresserna är av typen belägenhetsadresser. De beskriver läget för en bestämd plats och är i regel knutna till en byggnad eller entré och består av ett gatu- eller vägnamn och adressnummer.

Alla Sveriges kommuner ansvarar för adressättning av gatuadresser och belägenhetsadresser.

Detta ska göras enligt svensk standard och det ska tas hänsyn till god ortsnamnssed.

Det är Lantmäterikontoret som utför belägenhetsadressättning i kommunen. Vanligast är att adresser sätts i samband med att nya områden planläggs, men även efter en lantmäteriförrättning kan adressen ses över.

När adressen är registrerad går den automatiskt till posten som beslutar om postnummer och postort. Därefter kan den även användas som postadress.

Alla adresser blir registrerade i Lantmäteriets fastighetsregister. Härifrån kan aktörer köpa uppgifter så att adresserna blir sökbara i GPS:er. Det är därför viktigt att registrera adresser så fort som möjligt till exempel vid avstyckning eller nybyggnation.

Inom tätbebyggt område sätts adressnummer med jämna nummer på höger sida och ojämna på vänster sida. Skulle det behövas en ny adress mellan två nummer använder man bokstäver. På landsbygden används byadresser, byns namn och löpnummer.

Stadsbyggnadsnämnden beslutar om namn på gator, torg, broar, kvarter och andra allmänna platser samt byggnader. Lantmäterikontoret tar fram namnförslagen och namnförslagen lämnas till Stadsbyggnadsnämnden för antagande. När det gäller namn på nya bostadsområden tar vi i första hand hänsyn till historiska namn i området och lämpliga förslag från fastighetsägare och boende. När vi sätter namn på vägar finns ofta ett tema som vi följer i varje område. Ett exempel på det är området Granloholm där vägarna bär stadsnamn som till exempel Kalmarvägen och Lysekilsvägen.

Det blir aktuellt med nya vägnamn vid nybyggnation av större område eller om det inte finns lediga adressnummer.